You are currently browsing the tag archive for the ‘bil’ tag.
Det absolut tråkigaste med vintern är att köra bil i snö, halka och bakom långsamma saltbilar…
I dag så kom jag faktiskt iväg till jobbet i tid. Skulle nog även kunna få lite plus på flexen tänkte jag glatt när jag gav mig av.
Vägen till hunddagiset går längs en väg mellan två åkrar. Då mötte jag skolbussen. Den kom med bra fart och hade inte en tanke på att sakta ned. jag flyttade mig lite åt sidan och insåg att jag måste flytta mig mera för han kör bara på.
Sen märkte jag att bilen gled iväg och POFF ned i diket där det var knädjupt med snö!! Där stor jag medan skolbussen försvann bortåt!!
jaha.. shit va fan gör jag nu!!! Men då ser jag tre bilar på väg mot mig. Jag satte på varningsblinkern och ställde mig och vinka. Bilen stannade och en kvinna kom ut och undrade om jag hade fått hjälp eller om hon kunde göra något. Jag sa vad som hade hänt och hon sa att samma sak hände henne i går. han hade prejat ned även henne i diket.
Men hon hade ingen lina så hon kunde inte dra upp mig fast hon åkte till mitt hunddagis och skulle be dom hjälpa mig.
Sen kom Martin till min hjälp och efter visst letande på fronten och läsande i instruktionsboken (som har väldigt bra anvisningar hur man hittar handskfack och ask kopp men bogserings öglor var ett himla letandes för att hitta) så kom vi fram till var öglan skulle fästat och var den fanns. Natruligtvis fanns den vid reservdäcket.. vilket är under hundburen. Så då fick vi bära ut en mycket förvirrad hund och bur.
Men vi fick upp bilen och jag kom till jobbet dock något sent och kall!
Men tack underbara kvinna och Martin som hjälpte mig!
Finns nog inget som förgyller ens dag som att se en man i 55-60 års åldern i sin fina kombibil headbanga och vråla i sin bil!!!
Vi var ett gäng i sommar som tröttnade på att bara sitta hemma och sola var för sig.. så vi gav oss ut på en roadtrip till Tylösand..
vi alla var nog lite vidbrända efter den resan.. men jag fick ännu en skada som jag fortfarande inte blivit av med och kommer nog bli en kronisk sjukdom!
Vi sitter där i bilen och vad gör man då.. jo man måste ju underhålla sig och allsång är bara kul ett tag.. för man kan aldrig hela texten på låtarna.. och när alla skvallrat och klagat på killarna i sina liv så… ja vad ska man då ta sig till att underhålla sig med.. jo man tar fram dom lekarna man gjorde som liten när man åkte bil.. och här började mitt elende..
För det finns en lek som går ut på att först skrika ”gul bil” när man ser en.. och den som skriker först vinner…
har aldrig lekt den som liten.. och den är roligare än vad man kan tro.. men jag kan inte bli av med detta nu.. för så fort jag ser en gul bil vill jag skrika ”GUL BIL!!!”…
och varje morgon ser jag en på min parkering.. så hur trött jag än är när jag släpar mig till bilen så reagerar min hjärna och skriker inne i huvudet ”gul bil”!
GUL BIIIIL!!!!
